Dubrovnik! Kom hit igår eftermiddag och helt slut gick vi med på en hutlöst dyr marinplats med alla fringisar.
Igår gjorde vi ca 35 sjömil, men FEM landstigningar. Det frestar på, särskilt när tre av dem är in- och utklareringar. Den allra första var att tanka diesel i trång och bökig marina med tre turbåtar som låg "före" i kön. Inte var det gratis, heller...
Men klarerandet gick fint, både ut från Montenegro, stämpla stämpla, kopiera, kopiera gå hit, gå dit - och in i Kroatien. De måste ha gått charmkurs hela bunten. Eller så är det ”show me the money” som gäller.
Vi försökte klarera in i Cavtat som är den första kroatiska anhalten norr om Montenegro, men eftersom det var lördag gick inte det. Ojdå. Jag fick i alla fall följa med Border police-tjejen till kontoret och visa papper så hon kunde fylla i att vi varit där och erkänt detta innan vi åkte. Annars blir det påföljder. Kroatien verkar fortfarande befinna sig inom det forna östblocket, och gärna i förhållande till oss fritidsseglare. Ytterst underligt.
Nåväl, tio sjömil senare kom vi till den fantastiska staden Dubrovnik och där kunde vi klarera in i gigantiska faciliteter för ändamålet. Hamnkaptenens kontor låg inte direkt i hamnen, och var inte lika nytt, man fick knappt upp trädörren med glasfönster, men handläggandet gick så raskt det kunde gå, antar jag, och han var trevlig och det kostade pengar. Först för att över huvud taget få ha båt i landet till sista december och sedan ett tremånaders seglingstillstånd på det. Fick spankulera bort till bankomaten och casha in lite kuhnas, de är värda lite mindre än en krona.
Så var det tillbaka till border police och tull, de var skojsamma och roliga och totalt strömlinjeformade. Klagade lite på varann, bara, men på ett ganska snällt sätt.
Efter detta trauma, vi hade ju hört om elaka kroatiska myndighetspersoner till leda, skulle vi försöka hitta en sovplats för båten. Jag kände mig helt slut både till kropp och själ och så valde vi på måfå en marina som inte beskrevs som svindyr i pilotboken. Den var svindyr, men, ibland får man väl bita i det sura äpplet. Marineron påpekade när vi skrikande protesterade mot priset att "det är off-season nu". Thanks a lot!
Det enda som fattas nu är eget wifi-sim-kort. Vet inte om det går att hitta här i närheten av marinan eller om vi kan hitta det senare ute på öarna. Wifi verkar finnas nästan överallt nuförtiden, säkert här i Kroatien också, så det kanske inte brådskar.
Solen lyser i alla fall, och vindarna är lagoma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar