Ankar.

Ankar.
Algarvekusten i Portugal och Lagos gör ingen besviken, fast det är off-season.

onsdag 4 maj 2016

Handgripligheter

Gatan som leder upp till trapporna
och fästningen.
Uhuhuu! När vi angjorde första hamnen här i Kotorviken så skar jag upp handen, upptäckte jag många timmar senare. Mooringlinor är ofta beväxta med rakbladsvassa snäckor, och inte kommer jag ihåg att ta på några handskar i upphetsningen. Jag har nog inga heller.  Måste rota runt och leta, tror jag.
Kromosomsoffa utanför huvudporten till Kotor. Milou posar.
Trippbåten Barbara i Bar och sockervaddsmoln över bergen.
Kunde inte låta bli att köpa en t-shirt med katter á la Warhol.
Skärsår är inte så kul, långa vassa snitt, lite sneda, så det blir en flik som sticker upp. Det gick ganska bra i alla fall, tills vi kom till den här stadskajen i själva Kotor. Flera mooringlinor, båtshakar och lite lagom terror så såg jag plötsligt att båtshaken var alldeles blodig, och min hand sved och var blodig den också. Så nu är jag inne på mitt tredje plåster. Det blir bättre. Snitten håller i alla fall ihop. Och jag får låta bli att diska. Inte svårt.
Vi har ganska gott om plats här i Kotor, tur att vi är här så tidigt på säsongen, och rabatt har vi fått också på liggeplats. Stan är ju så klart obegripligt nuttig, och trång, ungefär som Stockholms gamla stan gånger tio. Fortet och befästningsmurarna och kyrkorna slingrar sig högt ovanför. Man kan promenera ända upp, men styrman har ”ont i foten” så det kanske inte blir nåt. Men vi blir här någon dag till, så kanske foten piggnar i.
Vad Pippi och hästen har gjort i Kotor fattar vi inte,
förutom att dricka vatten, då.
285 meter lång kryssningsupplevelse. Mäktig.
I affären har vi hittat en gammal favorit: tvåliters petflaska med öl! Det har vi inte sett sedan Donau -11, då vi träffade våra festliga kompisar Dalton-bröderna. Det fanns till och med ett öl som hette Apatinsko, det kanske betyder ”från Apatin”, och där var vi ju också! Apatin ligger i Serbien och var väldigt trevligt, inte apatiskt alls, utan hade en stor och fin hamn. Ikväll ska vi se vad Apatin smakar också!
Rejälan ölflaskor här i Montenegro.
Nu har vi hjälpt ett par båtar in till kajen här, och jag måste byta plåster på min hand hela tiden. Dessutom är alla mina byxor och min vindjacka fläckig av mooring-gegga. Nu får de lägga till utan min hjälp i fortsättningen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar