Ankar.

Ankar.
En tjusig bild från Östersjön, närmare bestämt Skärså där vi "firade" midsommar i år.

onsdag 1 mars 2017

Spåren förskräcker

I Kalavryta fick vi oss till livs den läskiga historien om vad som hände i byn den 13 december 1943. Det fanns ett museum också, ”Holocaust”-museet.
1943 var ju under andra världskriget och tyskarna ockuperade Grekland. Grekiska gerillan i bergen i norra Peloponessos hade avrättat runt 80 tyskar och nu skulle det bli hämnd. Tyskarna marscherade mot Kalavryta och plundrade, brände och dödade människor i byarna på vägen dit. I själva Kalavryta tvingade man alla män över tolv år upp mot en bergssluttning och dödade dem med maskingevär. Några överlevde, de hade fått skydd av kroppar som låg ovanpå dem. Totalt dog omkring 700 människor.
Resten av byns invånare, kvinnor, åldringar och barn, föste man in i en skola som man tuttade på. Som tur var lyckades de ta sig ut, annars hade dödstalet blivit högre. Hela byn brändes ner och förstördes.
Det här är ju en så fasansfull historia så man vill inte att den ska vara sann. År 2000 kom den tyske premiärministern och uttryckte sin sorg över det hela i alla fall. 
Om nu inte den här historien vore nog, så har jag precis läst ut två böcker om andra vidrigheter som människor utsatt varandra för, fast det här var på 1600-talet, på Irland.
Maggie Plummer, som  jag träffade i Oregon när jag pluggade där, har skrivit två böcker om delar av sitt ursprung och en historia som jag inte hade en aning om hade hänt. Den första boken heter "Spirited away", och betyder ungefär ”borttrollad” eller ”bortsnappad” enligt Norstedts engelsk-svenska lexikon.
Det börjar i alla fall med att Cromwell, statschef över England, Skottland och Irland, vedergällde en massaker på protestanter i Irland genom att massakrera irländare (katoliker) eller skeppa iväg dem till kolonin Barbados för att säljas som slavar. Mellan 1641 och 1652 dödades  mer än en halv miljon irländare av engelsmän och ytterligare 300 000 såldes som slavar. Irlands befolkning reducerades från ca 1 500 000 till 600 000 på ett årtionde.
Merparten av de slavar som de engelska bosättarna hade på öar som Barbados, Antigua eller kolonier som Virginia var faktiskt irländare i mitten av 1600-talet. Det ”importerades” också människor från Afrika under samma tid, men de övergreppen har man ju hört talas mer om.

Ja, herregud, vad kan inte människan göra mot andra människor? Man kan bara hoppas att historien slipper upprepa sig i våra dagar.