Ankar.

Ankar.
Algarvekusten i Portugal och Lagos gör ingen besviken, fast det är off-season.

lördag 21 april 2012

Stenhögar vi minns

Ayvalik var mycket skyddat och inte så tjusigt alls. Men där fanns tvättmaskin. Torkaren var inställd på frikostiga 35 minuter, så det blev till att pytsa in dubbla poletter för att få våra rejäla bomullskläder hängningstorra. För helt torrt, det blev det icke på 70 minuter, trots kontorets försäkringar...
Internetet var helt lysande, och vi frossade i TV-dokumentärer och annat på SVT Play. En gudagåva...

Trajanus tempel, oerhört imponerande med pelare och altare.

Men vädret är fortsatt ostadigt, hela tiden är det "gale"-varningar och det är svårt att tolka väderkanalerna. Till slut drog vi järnet mot Lesbos östliga sida för att göra klivet söder om ön till Eski Foca, en av de uråldriga platser som kantara Turkiets kust. Här skulle finnas en superhamn, men vid sydliga och västliga vindar är det lite lagom bra. Vi lade oss här för att det skulle komma skitväder, och det gjorde det... Hamnkaptenen gjorde fast skutan som i ett skruvstäd, och det var bra, för på förmiddagen när det värsta vädret skulle komma var vi uppe i 19,9 m/s. Och regn.
Sedan har det fortsatt blåsa, fast med varma vindar, och det har inte gått någon nöd på oss, stan är alldeles förtjusande! Låga gamla kåkar, stenlagda smala gator och gränder och en fiskehamn med massor av restauranger runtom.

Pelle begrundar byggnadskonsten för 2000 år sedan. Athenas tempel strax bakom, ovanför teatern.




Igår tog vi en serie bussar till Bergama, som Pergamon heter på turkiska. Det var en rejäl upplevelse! Högt på berget ståtade resterna av tempel till Trajanus, Athena, Zeus och Dionysos. Ett av de största och äldsta biblioteken ska också ha funnits här, 200 000 volymer/rullar. Läkekonsten utvecklades här, och symbolen kommer visst härifrån. Psykoterapi användes här bland annat... Några år före Freud. Men vi koncentrerade oss på marmorlämningarna på berget.

Teatern var också hisnande, 78 bänkrader i ordentlig vinkel. Hela staden nedanför. Man blir helt tagen, faktiskt.

Bozcaadas pir. En restaurang har preparerat några stolar för sommarens gäster.

Och lugnt och fint var det, grupper av besökande, vi vimsade runt med Milou och tjuvlyssnade lite på tyska, mest. Men alla var så utspridda, ingen som helst trängsel.

Nu verkar det bli ett omslag i vädret, kulingen som bott ute på Egeiska havet drar bort en stund, men någon medvind verkar vi inte få. Om två dagar räknar vi med att nå Kusadasi, där våra goda vänner på Dionusos 4 håller hus. Då har vi lagt en stor del av färden mot Rhodos bakom oss. Vi har ju en date där i början av juni.


torsdag 12 april 2012

För blåsigt

Nu har vi varit på fri fot från Ataköy marina i flera dagar, närmare bestämt en vecka, faktiskt. Vi har hälsat på ön Marmara i Marmarasjön, det var ett underbart dammigt och godlynt ställe. Sedan fick vi tvärmotvind i infarten till Dardanellerna och lyckades tränga oss in i den lilla hamnen i Lapseki, framför kustbevakningens båt. Resten av hamnen var gå-på-grund-djup... sedan till Canakkale, där vi blev ordentligt inblåsa i flera dagar, vind i baken, upp till 14 sekundmeter. Isch. Men stan var hemskt trevlig, förutom marinan som var under uppfräschning: ingen toa, ingen dusch, ingen internet, ingen tvättmaskin, bara damm, betonggjutningar som vi snubblade över, vassa kajkanter. Men fullt betalt skulle de ha för vatten, el och båtplats. Vad ska man göra? Man betalar.
Massa turister var det där, för Troja ligger nästgårds. Hästen stod där från en filminspelning. Bild följer.
Sedan lade sig vinden och vi fick sova i lugn och ro en natt. Så då dönade vi till Bozcaada, en ganska grekisk ö, och faktiskt det första riktigt pittoreska vi sett i Turkiet... Helmysigt. Här har odlats vin i urminnes tider, det var ju greker här som på många andra ställen i nuvarande Turkiet, men här har traditionerna behållits. Det verkar vara rätt turistiskt här under säsong. Det är ingen säsong nu. Vi är ensamma på piren.
Tyvärr är det inte riktigt säsong för bra väder heller, nog för att det är varmt och soligt, men det började blåsa som fan i morse från helt fel håll där vi ligger. Men, det ska lägga sig om några timmar (?) och imorgon bitti ska det vara okej att kasta loss. Innan nästa blåsväder drar in. Vi siktar på en ort som heter Ayvalik, nära till den antika staden Pergamon. Ayvalik ligger i en typ av insjö av öar, så vi hoppas på en fantastisk naturupplevelse...
Sitter nu i ett rejält sunkigt fik på piren, några ungdomar spelar alfapet snett bakom mig. En utmaning på turiska... Nej, nu ser jag, de har kortnummer och spader och hjärter på plastbitarna. Det är nåt annat.
Annars har vi sprängt backgammonvallen och spelat spelet offentligen som alla andra på ett litet träbord på en trottoarkant under ett träd. Vi vann varsin gång. Tur för husfriden.