Ankar.

Ankar.
Algarvekusten i Portugal och Lagos gör ingen besviken, fast det är off-season.

tisdag 1 januari 2013

Hektiska dagar

Regnet står som grytlappar i sjön, så nu äntligen blir det lugn i båten och jag kan sitta och skriva lite till bloggen. Det är ett sjå att ligga i vinterhamn, eller som det står i Oceanseglarnas uppdatering: Pustar ut i vinterhamn, eller nåt. Jomenpyttsan. Det är ju rena infernot!
De sociala obligationerna och påhitten kommer ju slag i slag. Knappt en dag är ograverad och blank och fin. Hade man vetat det här... hade vi åkt hit för länge sedan!
Det är faktiskt mycket bättre än vi trodde här i Finike. Förutom att det är billigt, osedvanligt snällt och stillsamt väder och varmt vimlar det av trevliga människor och affärer, marknad och åttakilos apelsinsäckar för 40 kronor.
Sedan sist har det ju gått en hel del tid, jag begriper inte hur det rusar på, tiden här, men Pelle kom tillbaka från Sverige fullastad med pinaler som ju behövs... Wilma har hälsat på också, vi vandrade en del, var till några spännande ställen som den eviga elden i Chimerae och Olympos gamla antika stad. Det var toppen.
Julen har kommit och gått och båtinnevånarna har tunnats ur. De allra flesta har åkte hem till sina länder en sväng över helgerna. Vi firade lucia, vilket var kul, jullunch med svenskarna blev det också, och juldagsfirande med engelsmän och tyskar och kalkon. Efter det blev vi svenskar magsjuka. Troligtvis var det nån bacill, nåt smittsamt.
Inte ens till nyåret var alla helt återställda. Jag skyller väl på det att jag mådde så pyton idag, nyårsdagen... En förlorad dag.
Milou har haft en efterhängsen infektion i några läbbiga körtlar i schtjärten, men med hjälp av en bunt antibiotikapiller i form av pyttesmå ben så verkar det ha gått över. Hon är i alla fall glad och springer inte på snedden längre... Nu i januari väntar ett shot av anti-rabiesvaccin igen och så en pepprad räkning för blodkoll på det. Men vad gör man inte för den lilla stumpan och vår egen hälsa?
Hon är verkligen populär i marinan, vem kan motstå en sån liten vimsig överlycklig sak som bara vill svassa runt en och pussas? Vissa kan det ju, det förstår jag fullständigt. En hund som tokspringer rakt emot dig är inte så kul alltid. Men tyvärr tycker de flesta att det är härligt, och då befästs ju beteendet.
Jag går på yoga tre gånger i veckan, utom när jag har magsjuka, det är verkligen suveränt! Det är Sue från England som håller i det, tappert. Min kropp känns så smidig och jag har aldrig svårt att sträcka mig eller böja mig eller så längre. Axeln som var så öm och svag har blivit bra också, fast vissa bakåtrörelser med armen försöker jag undvika.
Vår nya fina bräda som varken knirkar eller är för smal...

Måndagskvällar har vi kollat på film, Masdjävlar var ju bra igen, förstås, och "Den gode, den onde och den fule".
Torsdagskvällar är det quiz, och en kväll fick jag och Ulla och Lennart stå för frågorna, fast de lyckades åka hem innan kvällen. Deras frågor var bäst. Mina var för svåra. Men det gick okej i alla fall, tror jag. De andra quizkvällarna har varit roliga, ibland har vi varit BÄST, men oftast inte. Jag gillar ju musik- och filmfrågor mest, men det brukar vara lite allt möjligt. Navigation och sånt viktigt är nog min sämsta gren.
En fin passarelle (landgång) har konstruerats, vi köpte en ny, bredare och tunnare planka en bit norr om Finike, och Pelle köpte snygga blå tampar som den hänger i, så nu är vi en riktig vinterliggarbåt! Andra nymodigheter är den superfina verktygsväggen som sitter på insidan av en dörr. Allt överskådligt, tillgängligt. Dessutom är en av verktygsväskorna tom och överlämnad till loppisen till förmån för hundarna i hamnen. Snacka om win-win-situation!
Jag har läst massor av böcker som jag hittat i Porthole, Michael Connelly har jag snarast tröttnat på, och mixar så gott det går med lättläst och lite matigare.
Nu är mitt lapptäcke också snart klart, måste ta lite bilder, det är en prototyp, inbillar jag mig, som Milou ska få eftersom jag snott hennes fleecefilt för att fylla lapptäcket med. Får se om det blir några större lapptäcken med tiden, eller om det här var en one-off. Kul i alla fall att prova på, det var ju inte så jäkla tidsödande.
Vi har hittat en jättebra och billig fiskrestaurang i stan, handlar goda grönsaker och frukter på lördagar, har gett upp om att baka bröd, eftersom det är så snorbillligt att köpa färdigt varje morgon - 15 kurous billigare än i Istanbul. Vi har också köpt två elplattor eftersom elen ingår i hyran i marinan, så då spar vi gasen och lagar på plattor numera. Gas tar slut himla fort annars.
Potatisen här är god, det finns honung med apelsinsmak, eftersom apelsinodlingarna är oändliga, jordgubbarna är lagom mogna i januari sägs det, gott ändå, men fruktflugor kan komplicera investeringen.
En sväng ut på piren.

Pelles kreditkort fick överraskande en "mjukspärr" så han inte kunde betala en flygbiljett på internetet. ICA-banken berättade att ett kort som hade ett liknande nummer hade blivit skimmat, så då måste han byta kort. De skickade hit det, men det tog en JÄKLA tid, så det gamla kortet hann nästan bli spärrat innan. Turkisk post är att lita på. Den funkar alltså inte så bra. Många grejer kommer inte fram alls, medan andra klarar sig genom tull och allt ograverat. Det är tur.
Investeringar i media-pryttlar har genomförts: ett "multi-modem", likadant som det snälle Kai i Münster lät oss använda, är nu i vår ägo, det funkar bra, man kan wifi-a med mobilen också. Kul. Om man vill lyxa och titta på svensk TV i datorn så går det mycket bättre nu. Marinans wifi är inte helt tillförlitligt jämt, var nu problemen sitter.
Porthole, vår sociala punkt.

Jag har fått ett par gå-stavar också, och stavar mig ibland runt i tillvaron, hit och dit och upp och ned. Jag har i alla fall fått träningsvärk i tummarna av dem, så nån nytta är det säkert.
Nya projekt som mognar på sig är att sy nya överdrag till fendrarna. Det är bara lite svårt att hitta nåt lämpligt tyg. Räcker fleece? Måste det vara hållbarare? Kan man ha leopardfärgade fendrar? Eller måste det vara enfärgat? Det finns knappt nåt enfärgat här i det här landet känns det som. I alla fall inte fleece.
Och tänk! Ett helt nytt år, igen! Till oss! Det känns roligt att tänka sig sommarens resor, det blir Grekland, kanske Italien? Vi får se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar