Ankar.

Ankar.
Algarvekusten i Portugal och Lagos gör ingen besviken, fast det är off-season.

tisdag 8 juli 2014

Vintern i Licata

Det här är inget vanligt bluddrande blogginlägg utan en mer informativ text om Licata ur en seglares synvinkel.
En svensk-italienare i Brucoli sa när vi berättade att vi var på väg till Licata: Åh, det är så fult! Och OK, om man jämför med Brucoli och Taormina, så… Men Licata är genuint, en gammal stad med arabiska supertrånga gränder. En Fiat 500 går nätt och jämnt in i gamla stans kvarter, så gott som alla gator i stan är enkelriktade, för man måste ju ha plats att parkera. Och det gör man.
Corleone ligger också på Sicilien.
Nero d'Avola är druvan från Sicilien! Gott!  
Turister lyser med sin frånvaro i Licata, väldigt få pratar engelska, det är en siciliansk, nästan orörd, avfolkningsbygd. Men så finns ju marinan, en modern, helt o-Licataisk skapelse med gröna stora gräsmattor, palmer i rader, vackra byggnader och ett litterärt café/bar med Dante i logotypen och levande jazz på lördagskvällarna. Marinan heter något så pampigt som Marina di Cala del Sole, marinan i soliga viken, alltså.

På väg ner från Sant'Angelo.
Stranden som sträcker sig österut, mot Gela.
Den enda spektakulära delen av Licata är borgen, Sant’Angelo, som ligger nära centrum och stranden. Det är brant och flåsigt att ta sig upp dit på den blankslitna stenlagda vägen, men det är värt det för utsikten, de romersk/grekiska lämningarna och den imponerande kyrkogården strax nedanför. När man närmar sig Licata från havet ser man mausoleerna på långt håll, men närmare är det obegripligt stort. Flera våningar, och på en enorm yta. De döda släktingarna kostas på, det är blommor, imponerande mausoleer, änglastatyer, foton och slipade stenar.

Stans butiker gör sig en hacka, och blomsterbutikerna på rad mot fiskehamnen nära den långa stranden är fyllda av blommor som ska göra intryck. Men mellan ett och fyra är det stängt! Hela stan går hem, lagar mat, äter, och tar igen sig en timme. Året om. Rätt frustrerande för en yachtie som precis ätit frukost, tagit en förmiddagsfika och ska ut och leta efter nån pinal till båten. Stan känns extra död. Fördelen är att det är lätt att ta sig fram på cykel… Men lunch får man äta hemma.
Till middag har man flera restaurangval nära marinan, och bricklunch, faktiskt,  i den moderna och populära gallerian på marinaområdet. Billigt och snabbt. Man får peka sig fram. Vad som saknas år de traditionella trattoriorna, familjerestaurangerna, det är mest pizza och annat brödbaserat i utbudet. Men det finns en restaurang med michelinutmärkelser om man tycker sig ha råd, La Madia. Och goda köttalternativ. Ligger matstället en bit bort blir man hämtad eller skjutsad av marinapersonalen.
Stan vimlar av kyrkor, så klart.
Seglingssäsongen verkar lite kortare här än i östra Medelhavet, vädret är kanske mer oberäkneligt, även om vintern kändes varmare än i öster (Finike). Vinterkontrakten i marinorna är ofta sju månader i stället för sex, till exempel. Vindarna i Licata var oftast nordvästliga, och regn och åska verkade mest komma från det hållet. Sydliga vindar gjorde marinan lite skvalpig, men alltid kände man sig trygg. Ett par skyfall upplevde vi, de spolade sönder den lilla stranden vid marinan och den långa beachen i väst, Marianello. För att komma till Marianello måste man ta sig en bit på smala trafikerade gator, eftersom stan ligger ihop med hamnen. Likaså måste man korsa stan för att komma till ”naturen”, berg och folktomma ytor.
Men marinan är rätt trivsam, supernära till gallerian (med bio), personal ständigt på plats, kanske lite underdimensionerade faciliteter, som toa och dusch, men snyggt! De flesta i personalen pratar engelska, tjejerna i receptionen är trevliga och roliga och det finns en stor samlingslokal (Philips Hall) vid kontoret som kan utnyttjas till jympa och fester. Dessutom är marinan numera SXK-representant, vilket innebär att den redan låga vinterhyran blivit ännu mer fördelaktig. För vår del var det vinterpriset som gjorde att vi valde Marina di Cala del Sole, resten fick vi på köpet, förutom en extra gratismånad på vårkanten. Bra! Vad vi saknade var möjligheter till handtvätt, men tvättstugan är faktiskt den bästa vi sett hittills i Medelhavet. En anläggning för tvätt av segel skulle också ha varit bra. Men kanske orutinen hos personal och ägare rättar till sig med åren. Marinan är ju knappt tre år.
Partaj på bryggan.
Mer rutinerade båtmänniskor finns på varven i fiskehamnen på andra sidan silosarna. Där lyfter de båten, fixar ny anti-fouling (som det heter utomlands), och reparerar det som behövs. Men det kostar. Begär offert från båda varven innan ni bestämmer er. Varven ser inte så representativa ut heller, för att underdriva. Det är skräpigt och dant, men de verkar fungera, många tar upp sina båtar där. Vi tyckte det var dyrt så vi åkte till Tunisien där det är billigare.

Vill man bara skrapa rent bottnen på våren finns en dykare i marinan som gör ett mycket bra jobb (glömmer inte genomföringarna). Ligger man ett tag i det grumliga vattnet blir det gott om påväxt, minst lika illa som i Syrakusa. Orsakerna vet man inte, men teorierna är många…
Marinashopen.
Det här med varv och arbeten på båten var ett av ämnena på fredagarnas ”Skippers forum” i Philips Hall, och jag tror att yachtisarna lyckades gå ihop och pressa priserna hos varven.
Sociala aktiviteter i marinan beror ju till stor del på vilka båtar och besättningar som ligger där, förra vintern var det musikkvällar på Las Vegas bar, italienska-kurs, yoga, julpyssel, körsång, Stammtisch, Ladies coffee, pilates, progressive dinner, söndagsgrillning, vhf-radio vid nio-bläcket sex mornar i veckan, osv. Dessutom utflykter till vingårdar, stadsvandringar med lokala experter och två bil-pooler eftersom det inte fanns någon biluthyrning i stan.
Receptionen annonserade att de hyr ut bil för 50 euro/dag, men det var alldeles för dyrt tyckte vi. Närmaste hyrställe låg i grannstaden Gela, i alla fall under vår tid i Licata.
Vinterblommor.
Men det går bussar. Ganska ofta och billigt. Direkt till och från flygplatsen i Catania, med byte i Agrigento till Palermo flygplats, direkt till Palermo stad, direkt till Rom över natten. Marinan både hämtar och lämnar vid busstationen. Tåg verkade inte vara så användbart på Sicilien, få avgångar och få stationer. Synd.

För det finns ju massor att se och uppleva på ön. En runda åt öster och en åt väster hann vi med, förutom en del nedslag med båten. Spännande ställen (med varierande turistfällevarning): Villa Romana del Casale vid Piazza Armerina. Jättevilla med mosaik så man storknar. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Villa_Romana_del_Casale). Syrakusa, fantastisk stad. Palermo. Cefalu. Monreale. Etna. Taormina. Giardini Naxos. Catania. Tempeldalen i Agrigento. Erice. Segesta. Marsala. Ja, det finns massor.
Klicka här.
www.marinadicaladelsole.it/en/

Mer specifik info kan jag också bjussa på. Det är bara att höra av sig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar